onsdag, oktober 17, 2007

Jag vill gifta mig med vem jag vill

Note: Det i rosa skrift är mina egna åsikter,
vilka det kanske inte alltid finns en korrekt grund för.

Strängnäs stift är tveksamma till om de vill tillåta äktenskap för homosexuella, vilket bland annat presenteras i en artikel på deras hemsida. Eftersom registrerat partnerskap och äktenskap lagligt och juridiskt sett är samma sak, ligger det på förslag att inte längre göra någon skillnad på dessa utan kalla båda för äktenskap. Landets olika stift ska alla fundera på hur de ställer sig till frågan, och Strängnäs stift (där Örebro ingår) "(...)har kommit fram till att de kan tänka sig att avsäga sig rätten att viga människor av samma kön(...)" (Artikel i Örebroar'n 17/10 2007), men också att om det kommer börja ses som en fråga om diskrimminering så "(...)är det inte rimligt att behålla vigselrätten(...)". Varför vill ingen göra något förrän de själva riskerar att få skit för det? Jag anser att det redan är diskrimminering, vilket bara är fånigt att folk förnekar. I kyrkan får man lära sig att alla är lika värda och ska behandlas lika. Det spelar ingen roll vilken hudfärg man har, vart man är född, hur mycket pengar man har eller hur man ser ut. Inte heller människor med handikapp får behandlas annorlunda, så varför envisas man med att homosexuella är ett undantag?

I ovan nämnda artikel på Strängnäs stifts hemsida står det "(...)Jag tänker mig att partnerskap och äktenskap, en homosexuell och heterosexuell relation är olika men lika i värde. Olikheten består i de olika biologiska skillnaderna. Hetrosexuella relationer öppnar för möjligheten att ta emot gemensamma barn. Dessa biologiska skillnader har betydelse för vad som kallas det ena eller det andra(...)". Betyder det att en kvinna och en man skulle förbjudas att gifta sig, om någon av dem är steril? Om det sedan allmänt ska ses som lika i värde, varför kan man då inte låta troende homosexuella personer avge sina löften inför Gud? Att ha olika namn på det bidrar, enligt min mening, bara till att man mer och mer pekar ut skillnaderna. Många människor tänker inte på att två olika saker kan vara lika bra.

"Äktenskap" är ett ord använt i Sverige för den i Bibeln omtalade relationen mellan man och kvinna. Är det detta allt handlar om, ett ord? Två gifta personer kallar man partners, men deras relation är för fin för att kallas "partnerskap", då de är förenade av Gud. Bibeln är översatt många gånger, det Gamla Testamentet från hebreiska och det Nya Testamentet från grekiska. Hur många svenskar vet ens om det var samma ord som användes i båda dessa delar, och om "äktenskap" nödvändigtvis är den enda rätta översättningen?

Kyrkans budskap handlar om kärlek; kärleken mellan Gud och Jesus, mellan människan och Gud och inte minst människor emellan. För mig är all kärlek bra kärlek, som bör uppmuntras.

I övrigt kan jag fortsätta peka på att man inte bör följa Bibeln till punkt och pricka, om det är Guds ord man söker. Bibeln skrevs av människor, innan dess berättades den från mun till mun, och som jag redan nämnt har den blivit översatt många gånger. Att något är nerskrivet i en bok betyder inte att det är sant, även om det råkar vara världens mest lästa bok. En text som man skriver speglar nästan alltid ens egna åsiker, om inte i ord eller meningar så kanske i valet av ord eller formuleringar. Att skriva en objektiv text, den absoluta sanningen, tycks mig vara i det närmaste omöjligt. Speciellt om du har förväntan på dig att skriva Guds ord. Flera små tecken på detta finns i Bibeln, då den på ett par ställen berättar olika kring saker som kan tyckas skulle vara enkla att få ner "rätt". Bibeltexterna Joh. 20:1-2, Matt. 28:1, Luk. 24:10 och Mark. 16:1-2 beskriver alla påskhelgen då Jesus återuppstod, och ändå har de olika uppgifter om vilka kvinnor det var som gick till graven och fann att den var tom. Jag är medveten om att det är en väldigt liten detalj, men jag tycker ändock att detta borde tas i åtanke när man diskuterar Bibelns trovärdighet.

För att avsluta detta ämne, som alltid gör mig lika upprörd, vill jag bara framföra min övertygelse om att Gud inte finner några fel med att två personer av samma kön gifter sig. Detta går naturligtvis inte att bevisa, men det gör det bara än mer öppet för diskussion.
Mina tankar går såhär: två män eller två kvinnor älskar varandra, på ett unikt sätt som de inte känner för någon annan. De kan ju inte få barn tillsammans, men vill adoptera ett eller flera barn vars föräldrar av någon anlednig inte kan ta hand om dem. Om de av kyrkan tvingas förneka denna kärlek tvingas de även förneka sig själva, och om de gifter sig med någon annan ljuger de för sig själva och kanske även andra. På det här sättet anser jag att kyrkan i så fall är den som gör mest fel då den har tvingat två personer i "fördärvet". Det är i alla fall vad jag vill kalla det om man förnekar Kärleken, som för mig är det samma som Gud. Vem vet, Gud kanske inte bryr sig om något annat än att man tror, men en sådan här sak kan också utan tvekan få en människa att tappa sin tro för alltid.

Inga kommentarer: